Ta din tid till bättre resultat
Ta din tid! Hur kan du göra mer och bättre? Hur får du tid till livet? Läs recensionen.
Hur du kan göra detta visar David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, i sin bok ”Ta din tid, gör mindre men bättre”.
Vi har ofta en stor mängd brådskande uppgifter att göra i livet och på våra arbeten. Det gäller att göra det viktigaste riktigt bra om man ska få tid över.
Nutidshistorikern David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet och har samlat sina tankar om hur vi får mer gjort av högre kvalitet med mindre ansträngning i boken Ta din tid, gör mindre men bättre.
Livet var mindre stressigt för Heidenblad när han var student. Men efter att ha bildat familj, fått tre barn, doktorerat och fått en karriär som forskare blev tiden knappare.
Mer valfrihet
Med större effektivitet har David Larsson Heidenblad fått tillräcklig tid för sin son Jacob, som har diagnoserna intellektuell funktionsnedsättning och autism, och för att hjälpa honom att utvecklas. När Jacob var fem år, kunde han ännu inte säga ett ord. Tre år senare kan Jacob både prata och läsa lättare böcker.
Heidenblad har lyft fram metoderna och principerna för den som vill få tid för livets väsentligheter.
Produktivitetslitteraturen visar att tid för återhämtning och att skynda långsamt ger resultat. Den som arbetar når mer också genom att kunna blanda vilsam lekfullhet med fokus och disciplin.
Tid för planering föder tid för planering. Helst ska ett företag eller person inte ha mer än en huvuduppgift åt gången. Helst ska man också nischa sig inom sitt yrke, målgrupp och bransch. Det tar tid och energi att bli bra.
Hur fokusera
Att sätt att få tid att fokusera är att lära sig säga nej. Det måste alltid finnas tid i kalendern om något stort behov behöver lösas. Du måste lära dig att säga nej. Annars får du aldrig tid att göra det du tackat ja till tillräckligt bra med tid över till allt annat du vill göra i livet. Fundera över kriterier för att tacka ja och nej. Sov ibland på ett ja om du är osäker. När duktiga människor börjar prestera dåligt på sina arbeten är det ofta för att de tackat ja till för mycket och inte kan optimera sina resultat längre.
Ibland kan det hjälpa att skriva ned allt man har i huvudet på ett block utan att tänka efter. Då kan du välja vad du ska åtgärda i vilken ordning.
Högproduktiva stunder
Sedan behöver du stunder för fokuserat, produktivt arbete. Dessa kräver energi och tankeskärpa. Vår hjärna får svårare att fungera, om vi gör mer än en sak åt gången enligt neurologisk forskning. Det kan vara vilsamt att gå så djupt in i att skapa att du glömmer av dig själv. Men sedan behöver du vila genom att göra något totalt motsatt och gå fullt upp i det. Att varva hård fysisk ansträngning med tuff intellektuell möda och därefter ha stunder över för ingenting kan få energin att räcka.
Att nischa dig ger dig inte bara möjlighet att fokusera utan gör också att du kan maxa din spetskompetens. Ett tips är att inte ta på dig för mycket uppgifter av låg verkshöjd där konkurrensen är hård. Försök skaffa spetskompetens. Det kan samtidigt vara bra att ha strategier för när man ska ge upp en idé eller ett mål om det inte verkar ge resultat trots stor ansträngning eller annan insats.
Och människorna utan spetskompetens då?
Det enda jag saknar i boken är hur de människor ska lösa sina problem som i konkurrensen inte förmår att skaffa sig en tjänst där de kan fokusera på sin spetskompetens.
Ingen kan göra allt men tid för fokus hjälper.
Oskar Brandt
Ta din tid, gör mindre men bättre
David Larsson Heidenblad
Volante, 2023
Liknande litteratur
Hjärnan i arbete: Your brain at work av David Rock
Mindfulness: konsten att välja sina reaktioner
Överleva – för samhället och människorna
Mannen som jagar pressen att prestera på topp
Fysisk aktivitet och andra nödvändigheter för hjärnan Intervju med psykiatrikern Anders Hansen
4 kommentarer
Lustigt nog tycks han följa ganska nära en kioskvältare från 60-talet, Peter Druckers The effective executive, riktad till direktörer (men inte uteslutande, han är noga med att påpeka att ”executive” är alla som kan bidra till resultatet genom en självständig insats).
Drucker pekar också på att man saklöst kan rensa bort en massa som man brukar göra bara för att man alltid har gjort det. Liksom han hävdar att man bör göra sig oåtkomlig några timmar om dan för att fokusera på det framåtriktade.
Användbarast för oss i miljörörelsen, när vi arrangerade ett seminarium om det 1983, var dock slutklämmen, hur man får ett effektivt beslut:
– man måste undersöka varför det har blivit fel hittills, om det nu har det
– effektivitet är en skapande process, man måste kunna tänka nytt från början
– man måste söka den svagaste länken, den som löser en massa problem om den fixas
– man får absolut inte börja kompromissa innan man har bestämt vad man egentligen vill
Inget av detta är lätt rent förståelsemässigt, men om man lyckas kan man åstadkomma mycket med minimala insatser.
Klockrent!
Oskar, hur gestaltar sig den arbetssociala situationen i vad du säger i ditt inlägg
Det finns två formar av vägar. En är den kvantitetsstyrda vägen. Den andra blir kvalitetsstyrd.
Den kvantitetsstyrda vägen formar principen om jobb och produktivitet.
Den sätter mål i kvantiteter som antal, volym, längd, etc. i tid. Ofta gäller den mekanistiska överordning i ett system. En produktion för produktivitet.
Löpande bandet är ett ursprung. Men även tjänstesektorn kan formas i kvantitet. Människa kan här reduceras till en ekonomisk resurs.
”In Search of Excellence” är bok om de framgångsrika företagens och verksamheternas framtid under 80-talet. En bok som skriven av Tom Peters och Robert H. Waterman Jr.
Först publicerad 1982, sålde den tre miljoner exemplar under de första fyra åren, och var den mest utbredda monografin i USA från 1989 till 2006. Boken utforskar konsten och vetenskapen om management som användes av flera företag på 1980-talet.
Den nådde även Sverige och började användas inom fordonsindustrin. Därifrån nådde den kommuner, sjukvårdens verksamhet och tjänsteverksamheten.
Tesen löd: ”De företag och organisationer som har lägsta kostnaderna överlever!!”. Tillämpning slog igenom snabbt och med kraft. Industrier och sjukhus började permittera.
Ett annat likande motto var ”mager produktion”. Lean production!
Stressjukdomar växer under 80-talet. Vilka andra konsekvenser kom?
Företag och kommuner fick bära nya ökade kostnader pga. kvalitetsförluster som drabbar kunder, allmänheten och samhället i sociala förluster. Arbetslösheten ökar. Industrin led förluster då produkter inte fungerade när den nådde marknaden
Förlusten uppkom i förlorad kompetens för att spara. Under 70–80-tal sker ett ekonomisk paradigm som gäller än idag.
Pengar sätts som mål i kortsiktig jakt på kostnader och vinster med människor, samhälle och natur som medel i den monetära ordningen. Vägen har nu nått en global nivå.
De kvalitetstyrda verksamheter innehåller ett annat arbetsmoment. Effektivitet gäller att nå ändamålet. Resurser och kompetens i samlas små enhet tvärs organisationen. Team eller lag som samverkar självständigt och fattar beslut. Arbetet är skapar nytta för omvärld och medmänskor.
Organisationer kan bli mer platt. De som enheterna kan tillsammans forma organ. Man verkar tillsammans i processer. Vår egen kropp fungerar så.
Ett fall som har gällt inom sjukvården har skett runt stroke-patienter.
Anhöriga medverkar med läkare, specialister, arbetsterapeuter och sjuksystrar. Tid är viktigt. Patienten måste komma i rörlighet så snart det går för att begränsa skadan och öka tillfrisknade. Patienter kan lyckligtvis påbörja ett normalt liv igen. Samhällskostnader minskar. Traditionell väg ger drar ut på tid och ökar kostnader.
De centralstyrda är tunga, byråkratiska och med en trög administration.
Klokt.