RÖRELSEN PLUS
Oskar Brandt: Butiksdöden slår mot hela Sverige
DEBATT Tomma butiker är en spegling av ett större problem.
Jan 3 2025
I småstäder och på landsbygden är tomma butikslokaler en vanlig syn. Det är inte bara butiker som försvinner, utan också mötesplatser, gemenskap och framtidstro.
Denna utveckling är en del av ett större systemproblem där centralisering och globalisering prioriterar stora kedjor och globala plattformar framför lokala behov.
Butiksdöden är också tydlig i stadskärnor där småföretag har svårt att konkurrera med externa köpcentrum och e-handeln.
Både stad och landsbygd förlorar på denna utveckling. För små samhällen är dock konsekvenserna särskilt kännbara, eftersom butiker ofta är hjärtat i lokalsamhället.
Transportlobbyn på Volvo personvagnar
Min far, Christer Brandt, som arbetade som senior konsult på Volvo Personvagnar, förklarade ofta hur transportlobbyn påverkar ekonomin.
Lobbyn, som representerar motor- och oljeindustrin, har format en ekonomi beroende av ständigt ökande transporter.
Det är därför vi ser exempel som räkor som fiskas i Norge, skickas till låglöneländer för att skalas och sedan återvänder till Europa.
Och Sverige exporterar tomater till Sydeuropa, samtidigt som vi importerar tomater därifrån.
Denna modell är ineffektiv och ohållbar. Den gynnar stora företag, men slår hårt mot småföretag och lokala producenter som inte kan konkurrera i en transportberoende ekonomi.
Hoppfulla landsbygder och förorter håller ihop landet
Småstäder och landsbygdssamhällen förlorar mer än bara arbetstillfällen när butiker och företag stänger. De förlorar också sitt hopp om framtiden.
Utan lokala företag och en grundläggande ekonomisk infrastruktur urholkas den lokala köpkraften, vilket leder till ännu fler nedläggningar.
Men detta är inte en naturlag. Lösningen ligger i att skapa ett ekonomiskt system som stöder både stad och landsbygd.
Norge står inför liknande utmaningar med urbanisering och landsbygdsavfolkning, men har lyckats något bättre än Sverige.
Genom statliga investeringar i lokal produktion, infrastruktur och korta leveranskedjor har Norge i några fall kunnat upprätthålla en levande landsbygd.
Norges satsningar visar att politiska beslut och statligt stöd kan skapa förutsättningar för små samhällen att blomstra, även i en tid där globalisering och urbanisering är starka krafter.
De framgångsrikaste industrinationerna mångsidiga
Ekonomiprofessorn Erik S. Reinert har i sin bok Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga visat att de starkaste ekonomierna är de som kombinerar statligt reglerad industrikapitalism med ett blomstrande jordbruk och råvaruekonomi.
Reinerts forskning visar att staten kan spela en avgörande roll i att skapa långsiktig ekonomisk styrka.
En robust ekonomi kräver att både industrin och de lokala näringarna stöds och utvecklas.
Skatten behöver inte vara hög för arbetare och småföretag
Ett vanligt missförstånd är att statligt stöd till landsbygd och småföretag kräver höga skatter för vanliga människor och småföretag. Detta är inte sant. Staten kan skapa de resurser som behövs utan att belasta låg- och medelinkomsttagare eller små och medelstora företag.
Men detta kräver att vi överger åtstramningspolitiken och idéer om budget i balans och att “spara i ladorna”. Istället bör vi se statligt skapade pengar som ett verktyg för att driva produktiva och hållbara investeringar.
Detta skulle stärka den lokala köpkraften och därmed öka produktiviteten i ekonomin som helhet.
Statligt stöd kan skapa förutsättningar
Statligt stöd kan skapa förutsättningar för en levande landsbygd och småstäder. Några viktiga åtgärder inkluderar:
Investera i lokala butiker, tidningsredaktioner och offentliga tjänster för att säkra grundläggande köpkraft.
Erbjuda flyttbidrag för företag, kulturentreprenörer och specialister som vill etablera sig i småstäder.
Stödja lokal turism och utveckla initiativ som vandringsleder, kulturarv och lokala restauranger.
Återinföra lokala banker som kan ge skräddarsydd finansiering för småföretag.
Att revitalisera småstäder och landsbygd ger stora vinster. Socialt skapas gemenskap och mötesplatser. Ekonomiskt stärks lokala kretslopp, vilket skapar fler arbetstillfällen och stabilitet. Miljömässigt bidrar kortare transportkedjor och lokal produktion till ett mer hållbart samhälle.
Periferin viktig för hela nationens välmående
Landsbygden kanske aldrig blir lönsam i strikt ekonomisk mening, men den är avgörande för hela nationens välmående. Ett samhälle där både stad och landsbygd blomstrar är mer jämlikt, hållbart och resilient.
Genom att använda statens möjligheter kan vi bygga ett Sverige där småstäder och landsbygden inte bara överlever, utan verkligen lever. Det är en investering i vår gemenskap, vår ekonomi och vår framtid.
4 kommentarer
Ja Oskar vi kommer från ett ett sådant samhälle.
Ett när förhållande mellan stad och land. Landsbygden försörjde bruk, tätorter och städer. I städer finns näringsgrenar för lokal tillverkning där finns förvaltning, banker, vård och skolor
. I gamla städer finns Kyrkan i mitten. Marknader har tillkommit där kyrkan finns Exempel är Vadstena och Visby. Idag lever lokala samhällen kvar med en hög topografi och höga berg som i Schweiz, Österrike , Norge, Italien, Kroatien m.fl.
Urbanisering, centralisering av produktion och utformning av fjärrtransporter sker snabbt efter VK ll på bekostnad av att landsbygden avvecklas. Inflytning till storstäder. Städer förtätas. Bostadspriser skjuter i höjden.
Precis. Vi behöver både storstäder och småstäder.
Min vän landsbygdsaktivisten Torsten Laxvik sa sig en gång önska tiodubbla bensinpriser. Idag är det inte längre många som handlar i småbutiker på landet, man åker till närmaste stad. Detta inte minst som även annan typ av service lägger ner på landet, typ bank, skola osv som du säger ovan. Om bensinen plötsligt blev mycket dyrare skulle detta vara omöjligt. Då skulle man tvingas distribuera det som finns.
För övrigt är det hela landsbygdspolitiken som är sjuk. Landsbygdens syfte är areella näringar, och villkoren för dem är enligt den norska ekonomen Erik Reinert ”en kombination av det sämsta hos kapitalismen med det sämsta hos sovjetkommunismen”. Dvs tvång till världsmarknadskonkurrens med billiga bulkvaror plus ett överflöd av byråkratiskt krångel. Vilket är en omöjlighet. Jordbruksaktivisten Gunnar Rundgren förklarar varför, t.ex. på https://tradgardenjorden.blogspot.com/2013/11/frihandelsreligionen-lagger-en-dod-hand.html eller https://tradgardenjorden.blogspot.com/2021/05/att-oka-exporten-av-livsmedel-ar-bade.html
Beträffande butiker i små stadskärnor sa min vän arkitekten Jerker Söderlind, som har skrivit ett par böcker om detta, att butiker nuförtiden tycker gamla butikslokaler är för små, för sortimenten har ökat. Därför etablerar de sig hellre i lägen som är omöjliga att ta sig till utan bil. Monsieur le Maire i den franska småstad jag bor i instämmer i ett privat snack.
Där skulle det, enligt Jerker, krävas kommunala insatser för att slå ihop mindre butikslokaler till större – inte minst då fastigheterna är små som de ofta är i småstäder. Alltså ungefär samma aktivistiska politik som på 50-60-talen som faktiskt syftade till samma sak – fast det är ju sällan nödvändigt att riva hela hus.
Intressant. Särskilt det där med för små butikslokaler.