Det är inte investeringar som skapar inflation
DEBATT De senaste årtiondenas prisökningar har berott på globalisering, kreditbubblor, kriser och politiska val, skriver Oskar Brandt.
Inflation är ett ämne som ofta väcker starka känslor.
Under perioden 2000–2024 har inflationen genomgått dramatiska svängningar, präglade av globala händelser, ekonomisk politik och strukturella förändringar.
Men vad har egentligen legat bakom inflationens rörelser under denna period?
Låg inflation tidigt 00-tal
I början av 2000-talet var inflationen låg i många utvecklade länder. Detta berodde delvis på globaliseringen, där företag flyttade produktionen till länder med billig arbetskraft.
Samtidigt hölls lönerna nere i västvärlden, vilket minskade arbetarnas köpkraft. Svag efterfrågan gjorde att företagen inte kunde höja priserna utan att förlora kunder.
En ond cirkel av låg löneutveckling och låg konsumtion skapade en inflation som knappt märktes.
Hushållen behövde låna
För att kompensera för den svaga köpkraften vände sig många hushåll till lån.
Detta ledde till en tillfällig konsumtionsboom, men när kreditbubblan sprack runt finanskrisen 2008 blev konsekvenserna förödande. Företag gick i konkurs, konsumtionen föll och efterfrågan på varor och tjänster minskade.
Istället för att satsa på breda stimulansåtgärder för vanliga hushåll räddades banker och finansinstitut, vilket förstärkte ekonomisk ojämlikhet.
Boendekostnader blev tuffa
Under perioden efter krisen blev boendekostnader en central faktor för många hushålls ekonomi. Höga hyror och bostadspriser minskade utrymmet för annan konsumtion, särskilt för låginkomsttagare.
Detta skapade ytterligare tryck nedåt på efterfrågan och försvagade den ekonomiska återhämtningen.
”Genom att investera i infrastruktur, välfärd och innovation skulle man kunna stärka efterfrågan och skapa en mer rättvis ekonomi utan att orsaka ohållbar inflation.”
Pandemins utbrott 2020
Pandemins utbrott 2020 skapade nya utmaningar. Leveranskedjor bröts, vilket ledde till brist på varor och stigande priser.
Samtidigt hade globala företag fått allt mer monopolmakt, vilket gjorde det möjligt för dem att höja priserna mer än nödvändigt.
Energikrisen i Europa förvärrade situationen, och spekulation på råvarumarknader bidrog ytterligare till inflationstrycket.
Möjligt att finansiera produktiva investeringar
Enligt den ekonomiska modellen Modern Monetary Theory (MMT) kan staten skapa pengar för att finansiera produktiva investeringar, så länge det finns outnyttjade resurser i ekonomin.
Genom att investera i infrastruktur, välfärd och innovation skulle man kunna stärka efterfrågan och skapa en mer rättvis ekonomi utan att orsaka ohållbar inflation.
Under perioden 2000 till 2024 har inflationen formats av en komplex blandning av faktorer: globalisering, kreditbubblor, kriser och politiska val.
Ny inflation inför Trump
I dagsläget finns det nya utmaningar. Den ekonomiska osäkerheten inför ett andra presidentskap för Donald Trump har redan skapat oro på de finansiella marknaderna.
I USA har inflationen börjat ta fart igen, vilket påminner oss om hur skör den globala ekonomin fortfarande är.
Genom att lära av historien och tillämpa mer progressiva lösningar kan vi dock skapa förutsättningar för en stabilare och mer rättvis framtid.
1 kommentar
Man brukar tala om ”tillgångsinflation” när priset på fasta tillgångar ökar. T.ex. fastigheter, eller aktier. Och det är väl vad som har hänt.
När det gäller fastigheter beror det på att det inte byggs något nytt, så alltfler människor måste slåss om det lilla som finns genom att bjuda över varandra. Medan bankerna gärna ställer upp med egentillverkade pengar som man får låna till de allt högre priserna.