Av: Brandt Oskar
Bild: Roger Granat
Att han blev latinprofessor var ingen självklarhet. Som professor lever Magnus Wistrand inte heller bara för vetenskapen. En god bok och ett motionspass har också sin tid. Och så förstås Dyrön – hans fasta punkt i tillvaron.
Jag träffar Magnus Wistrand en solig vårdag på ett franskinspirerat kafé nära Korsvägen i Göteborg. Vi går ut med varsin kopp kaffe och bulle för att njuta av vårsolen under parasollerna. Han är en man som utstrålar kraft och vitalitet. Denne professor i latin är en populär pedagog. Hans föräldrar undervisade båda i klassiska ämnen. Pappan, Erik Wistrand, var professor i latin. Mamman, Anna, var lärare i klassiska språk på gymnasiet.
– Vissa kan nog tycka att mitt yrkesval varit väldigt följdriktigt. Jag har inte upplevt det så. De gånger jag gjort medvetna val, så har jag valt bort latinet.
Matematik inte hans starka sida
Mot bakgrund av föräldrarnas yrken kändes det självklart för Magnus att söka till läroverket. Matematik var emellertid inte hans starkaste sida. Den allmänna linjen verkade sakna profil. Alltså blev det latinlinjen.
Han ansträngde sig för att bli bra på latin.
– Herregud, pappa var ju professor i latin! Hur skulle det ha sett ut om jag blivit dålig på just det?
Hoppade av historiestudierna
Efter grundutbildningen på universitetet började han doktorera, men inte i latin utan i historia. När han satt och forskade för sin avhandling, så fastnade han i allt de andra forskarna skrivit. Därför hoppade Magnus av historiestudierna.
– De flesta människor är inte doktorer och lever ändå värdiga liv.
Magnus Wistrand var då gift med två små barn att försörja. Därför arbetade han som nattportier under sommaren efter studieavbrottet. På hösten tog han ett vikariat som lärare på Experimentgymnasiet.
– Den skolan var en radikal flumgrej. När jag kom dit, så hade de inte förberett någonting. I stället ville de att vi skulle ha stormöte och sitta och sjunga Internationalen en halv dag.
Doktorera lönade sig
Det passade inte för Magnus. Därför sökte han jobb på bandet på Volvo. Det gick inte. Där trodde de att han som akademiker skulle vara alltför revolutionär och vänsterradikal. Då läste han in engelska för att vidga sin lärarkompetens och fick ett vikariat som latinlärare på gymnasiet i Alingsås. Men tjänsten tillsattes senare med en doktor i latin, något som fick honom att inse att det trots allt lönade sig att doktorera.
Han gjorde slag i saken. Det gick bra och resulterade ganska snabbt i en avhandling. Planen var fortfarande att inte fortsätta på universitetet. Men vid sidan av lektorstjänsten på Majornas gymnasium i Göteborg föreläste han i några kurser på universitetet. Efter ett tag inrättade dåvarande professorn Tore Jansson ett lektorat där. Jansson lyckades övertala Magnus Wistrand att söka lektoratet. Resten är historia.
Vid sidan av arbetet tränar Magnus på Friskis & Svettis. Det första Friskis-passet tog hustrun Lisbeth med honom på. Han började träna allt oftare och blev senare aktiv som ledare. Numera gympar han bara som glad motionär.
Latinet fascinerar i sin helhet
Som latinist gäller det att reflektera över vilken mänsklig relevans forskningen har. Latinet fascinerar inte bara som språk. Romarriket och den förkristna kulturen intresserar honom särskilt mycket. Ibland är en viss romare intressant för sina goda tankar. Ibland exemplifierar en annan romares åsikt hur vi inte bör ha det i dag. Ofta har de antika texterna något att säga som är värt att fundera över även dessa dagar.
– Annars fanns det ingen anledning att läsa dem, säger han och skrattar.
Humanist är för honom någon som är intresserad av det mänskliga.
– Det kan finnas humanister som bara kan latin och grekiska som tekniker. Då är de inte värda namnet.
Dyrön har blivit den fasta punkten
Under ledigheterna är det familjens hus på Dyrön som gäller. Ön ligger vid sydspetsen av Tjörn, nära Rönnäng. Vistelserna på Dyrön avnjuter Magnus sedan trettio år med respekten hos en tacksam badgäst. I staden kan visserligen gatornas form och adresser finnas kvar, men allt väsentligt förändras snabbt. Hus rivs och människor flyttar. Staden känns rotlös. Därför har Dyrön i stället blivit den fasta punkten för denne mångfacetterade man.
– Jag är inte stenhårt antingen en latinist, en familjemänniska, en glad motionär eller en bokläsare. Jag är en allmänintresserad person. Det ena måste inte vara roligare än det andra. Jag har svårt att leva bara för vetenskapen. Jag tycker att det skulle vara inskränkt.
Med de orden ursäktar sig Magnus Wistrand för att hinna med bussen till Dyrön.
Oskar Brandt
031-62 40 00
namn@gp.se
****
Magnus Wistrand
Fyller: 60 år den 17 april
Yrke: Professor i latin
Bor: Villa i Långedrag
Familj: Lisbeth, 61, idrottslärare. Barnen Karin, 31, hovrättsassessor och Erik, 33, datautvecklare.
Intressen: Familjen, god mat och dryck, läsa, Friskis & Svettis och sommarstugan på Dyrön
Bilden: Tagen i Antikmuseum på klassiska institutionen bredvid kejsar Tiberius
Copyright: Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren.