Samhället har inte alltid sett likadant ut. Det visar Oskar Brandts artiklar som denna text länkar till. Sedan 1970-talet har ojämlikheten och utanförskapet ökat. Globaliseringen har medfört större delen av våra utsläpp. Men särskilt har den bundit vissa länders arbetare vid att vara extremt underbetalda, samtidigt som Västs arbetare i högre utsträckning blir arbetslösa. Göteborgs rika områden i Askim och Hovås var av mer enkel natur innan Säröbanan.
Medeltiden hade mycket positiv dynamik. Venderna var ett nordvästslaviskt folk som krigade och handlade precis som vikingarna. En gång plundrade de Kungahälla, en tidig stad på västkusten. I folkungatidens Sverige kunde även trogna riddare förlora huvudet. Det finns minnen av den svenske korsfararkungen Erik den helige i Eriksberg, nära Alingsås. Det fanns rika kulturer med hällkistor i samma trakt i vår tidiga förhistoria. Danmark, Norge och Sverige har krigat mycket i det förflutna. Därför finns det befästningar som Skansen Lejonet kvar i Göteborg.
Från början var tätorter som Kungsbacka viktiga marknadsplatser. På 1700-talet gjorde ostindiefarare som skeppet Götheborg Sverige rikt.
Bland annat smugglade Svenska Ostindiska Companiets fartyg varor mellan de krigförande nationerna England och Frankrike. Fabrikerna kom på 1800-talet med industrialismen. Arbetarna fick råare villkor. Massproduktionen konkurrerade ut hantverkare. Detta ville Arts and crafts-rörelsen motverka. Dess företrädare byggde därför Tjolöholms slott.
Att kunna städa sitt hem blev ett tecken på ett civiliserat hem under industrialismen. Under Kalla kriget behövde Sverige starka flygvapen och atombombssäkra hangarer. Med välfärden som kom under 1900-talet, kom också nya fester som kräftskivan. Midsommarfirandet har gamla anor.
Tatueringarnas återkomst kan visa på ett tuffare arbetsliv.
Vi behöver antagligen ett mer långsiktigt samhälle om vi ska kunna klara klimatkrisen och naturens behov. Vad gör vi efter peak oil? Modets historia är skiftande, men hur kan vi klä oss rätt för miljön?