Globaliseringen bär på fröna till USA:s fall

Artikel i tidningen Rörelsen 30 jan. 2024

Kraven på NATO:s utvidgning, kriget i Ukraina och spänningarna mellan Ryssland och Kina å ena sidan mot väst på andra sidan hänger ihop.

Henry Kissinger oroade sig i The Economist den 17 maj 2023 över den ökande teknologiska och ekonomiska konkurrensen mellan Kina och Amerika, med artificiell intelligens (AI) som ett extra hot. Kissinger jämför dagens situation med tiden före första världskriget, där små politiska obalanser i maktfördelningen kan leda till katastrofala konsekvenser.

Kissinger, som avled senare under året, var nationell säkerhetsrådgivare från 1969 till 1975 i USA, delvis överlappande med befattningen som utrikesminister från 1973 till 1977. Han fick Nobels fredspris 1973.

Han var också länge en aktiv internationell, politisk rådgivare. Många menar att han var skyldig till miljoner människors död i orättfärdiga krig och statskupper.

Finanskapitalism inte konkurrenskraftig

Dagens finanskapitalism i USA påminner om det tidigare aristokratstödda kungaväldet i Europa på 1700-talet. Under den tiden låg elitens rikedomar främst i passiva, räntebärande och icke-produktiva inkomster.

Industrikapitalismen utmanade och ersatte adelsväldet under 1800-talet genom att satsa på konkurrenskraftig produktion av varor och tjänster. I takt med att industrikapitalismen utvecklades, uppstod idén att staten skulle ta ansvar för skola, hälsovård, vägar och bostäder för att företag skulle kunna hålla lönekostnaderna nere.

En liknande modell finns i Kina idag

I USA är mångas löner höga, men inte allas. På grund av landets privatiserade och avreglerade välfärd behövs dessa höga löner för att täcka grundläggande och kostsamma behov av utbildning, vård, omsorg, pension, bostäder och universitetsavgifter. När USA började outsourca produktionen till låglöneländer i jakten på högre företagsvinster, sjönk arbetarlönerna i hemlandet.

Om det uppstår krig med Kina eller andra liknande länder, kan löner i låglöneländerna sannolikt sjunka ännu mer. Väst blir då ännu mindre konkurrenskraftigt.

Globaliseringen, som drevs av kapitalisternas ovilja att dela produktionsöverskottet med arbetare och medelklass, har underminerat västvärldens välstånd.
aerial view of city buildings during night time

Beroende av utländska resurser och låglönearbetare

Webbplatsen Global Politics påpekar att den västerländska nyliberala eran sedan 1991 i hög grad har förlitat sig på tillgång till billig rysk olja och gas, samt Kinas billiga arbetskraft och enorma marknad.

Den nyliberala eran har alstrat enorm rikedom för den västerländska eliten. Men denna era har lett till en ekonomisk nedgång för arbetar- och medelklassen.

Ägande bygger på olika former av kontroll. När väst blev beroende av utländska resurser och produktion förlorade länderna kontrollen över källan till sin rikedom. Därutöver har större delen av koldioxidutsläppen skett sedan kommunismens fall och accelerationen av globaliseringen från år 1991. Detta hotar nu att leda till en miljökatastrof.

Om vi i väst hade insett att rikedom inte bara handlar om vinster och stigande aktiekurser, utan även om arbetares inkomster, miljöhälsa och cirkulär användning av naturresurserna, som Modern Monetary Theory förespråkar, hade vi inte stått inför dagens kris.

Låglöneländerna sitter på kontrollen

Låglöneländer som Kina har samtidigt kontroll över den verkliga rikedomen, fabrikerna som producerar varor. Fabrikerna i Kina har ökat landets kontroll över produktionskapitalet.

Kriserna på 1970-talet, inklusive den globala valutakrisen och oljekrisen, ledde till att tung industri i många västländer samt varven och textilindustrin i Sverige flyttade till låglöneländer i Asien.

Forskare som Alice Amsden har visat att låglöneländer ofta subventionerade sin industri med statliga underskott, något som västländerna avvecklade i sin strävan mot nyliberalismen.

Sann rikedom är miljövänlig jämlikhet och frihet

Globaliseringen och kapitalismen har drivit på förändringar i världsekonomin och geopolitiken. Kina har blivit en ekonomisk supermakt genom att bli världens tillverkningsbas, medan västländerna har blivit beroende av billig arbetskraft och utländska resurser. Dessa resurser kan väst behöva kriga för att behålla kontrollen över.

När nu Kina och Ryssland också kan hävda sig militärt, när många länder har kärnvapen och AI till sin hjälp, är spänningen olidlig. Den västerländska globaliseringen som accelererade 1991, har skapat ekonomisk ojämlikhet och miljöförstöring.

För att undvika att bli förlorare i denna globala konkurrens måste länder handla rättvist och bygga ekonomier som gynnar alla medborgare, inte bara eliten. Det kräver en förståelse av att rikedom inte bara handlar om pengar, utan om välmående arbetskraft, en sund miljö och hållbar användning av naturresurser.

Oskar Brandt är journalist och fil. mag. i historia och latin.

Läs mer

Positiva Pengar, ”Ojämlik handel skapar obalans”, 2021-06-17

Parabol, ”Myten om Weimar, eller varför inflation egentligen uppstår”, 2023-10-01

LinkedIn, State deficits, equality, welfare, and progressive taxation (In collaboration with ChatGPT), 2023-02-06

Tidningen Rörelsen, ”Euron skulle vara det fria och jämlika Sveriges undergång”, 2023-01-11

Positiva Pengar, ”Ojämlik handel skapar obalans”, 2021-06-17

Positiva Pengar, ”Lokala banker – nyckeln till en blomstrande ekonomi?”, 2021-04-28

-”-, ”Hudson och skulderna som behöver skrivas av”, 2021-03-31

ETC Göteborg, ”Systemfel i högerns kapitalistiska modell”, 2014-05-02