Dagens forskare försöker att nyansera bilden av medeltiden som bara mörk och odynamisk.
Click here to read the article in English!
Själva namnet medeltiden är negativt och betyder mellantiden. Det skulle med andra ord ha varit en tid då inget hände.
Publicerad: På Plats i Väster, ”En ljusare och mer dynamisk bild av medeltiden”, Nr 2 – 2010
Namnet ”medeltiden” har att göra med idén om renässansen (= återfödelsen) som ett återupptäckande av den antika världen.
─ Den föreställningen hade man från 1500-talet och en lång tid framöver, säger Thomas Lindkvist, professor i historia på Göteborgs universitet.
Under 1400-talet lyckades människorna i Västeuropa producera konst som levde upp till de antika konstidealen. Bland annat därför började talet om medeltiden och renässansen. Det har även att göra med hur den antika kulturen gradvis upphörde efter det romerska rikets fall och hur folkvandringstiden tog sin början.
─ Det finns många skäl till varför perioden har betraktats som en politisk och kulturell nedgångsperiod. Dessa skäl har dock att göra med kulturella ideal som återuppstår i Italien på 1400-talet.
Där lyckas då konstnärerna bemästra de antika formelementen som perspektiv och porträttlikhet på nytt.
Svårt att generalisera över lång period
─ Det man kallar för medeltiden är en europeisk företeelse från 500-1500. Det är svårt att generalisera över en så lång tidsperiod. Det fanns naturligtvis utveckling på en rad olika områden.
Före 1400-talet fanns det mycket konflikter och fejder mellan stormän. Krigen var dock ganska begränsade i sin omfattning.
─ Det var riddar- och ryttarhärar som drabbade samman under sommaren.
På 1400-talet gör infanteriet (fotsoldaterna) och bågskyttarna entré.
─ Då blir krigen mer kostsamma och drabbar det vanliga folket i större utsträckning.
Ekonomin var från omkring år 1000 och några århundraden framöver i en kraftig expansionsfas.
─ Det förekom mycket nyodlingar. Det rådde befolkningsökning. Städerna växte fram igen. Stadsväsendet upphörde delvis efter Västroms fall. Städerna återuppstår nu från år 1000. Handeln ökar från den perioden.
Stater växte fram
Dessutom växte det fram stater och kungariken från år 1000. Det blev ett administrativt mer ordnat samhälle. Utvecklingen av en effektivare statsmakt gjorde dock inte att bönderna fick det bättre under 1500-talet. Staten kunde då kontrollera dem hårdare.
Mot slutet av medeltiden blev kungar och den politiska makten i övrigt allt oftare tvungna att tillkalla församlingar av alla stånden inte bara adel och prästerskap. Detta var nödvändigt för att kunna driva igenom extra skatter.
─ Ibland sammanträder dessa församlingar ganska regelbundet.
De tillkallade församlingarna var dock inga permanenta institutioner utan endast tillfälligt sammankallade.
─ De var inte heller riksdagar i modern mening. De var mer till för att höra på besluten än att fatta dem själva.
Under 1500-talet försvann många av medeltidens röda dagar
På medeltiden fanns det många arbetsfria helgdagar och kyrkliga helger. Dessa försvann i stor utsträckning under 1500-talet i Nordeuropa i och med reformationen och i det katolska Europa i och med motreformationen.
Med början på 1100-talet skedde en stark utbredning av den skriftliga kulturen. Gradvis använde medeltidsmänniskorna skriften i allt mer kommunikation och överenskommelser i hela samhället. Läs- och skrivkunnigheten blev lite bredare, men var ändå ganska begränsad.
─ Den skriftliga lärdomen reproduceras då i större utsträckning utanför kyrkan. Då uppstår också de första universiteten.
Medeltidsmänniskorna nedtecknade lagarna. Det skedde ett mer systematiskt studium av den romerska rätten och den antika filosofin, om än på kyrkans villkor.
Varmt klimat gav bättre skördar
Från slutet av 700-talet började en varmare period i Europa. Den varade till det tidiga 1300-talet.
─ Skördarna blev bättre. En större befolkning kunde försörjas. Man odlade upp skogsområden och tidigare helt obefolkade områden.
Jordbruksteknologin utvecklades också. Man fick bättre redskap och fler av järn.
─ Plogen blir ett vanligare redskap än det gamla årdret. Därmed kunde man plöja djupare och få en större spannmålsproduktion.
Man införde treskiftet i jordbruket, där jorden låg i träda endast vart tredje år
─ Man får vattendrivna kvarnar.
Kvarnarna börjar användas i fler syften bland annat till järnframställningen.
Expansionen inom jordbruket börjar försämras i och med det försämrade klimatet i början på 1300-talet. Sedan kom runt 1350 digerdöden.
─ Befolkningen minskade och det blev delvis en ekonomisk kris.
Gradvis återhämtade sig medeltidssamhällena under 1400-talet.
─ Medeltiden var en lång period med många olika konjunkturer. Politiken, ekonomin och tekniken utvecklades så mycket att det var en dynamisk period.
Att kalla medeltiden för en mörk mellanperiod då inget hände blir väldigt missvisande.
Text och foto: Oskar Brandt
Bildtext:
För historieprofessorn Thomas Lindkvist var medeltiden en tid då politiken, ekonomin och teknologin utvecklades.
Läs gärna historia på Göteborgs Universitet!
A brighter and more dynamic view of the Middle Ages
Today’s scholars are trying to nuance the image of the Middle Ages as not only merely dark and undynamic.
The very name ’Middle Ages’ is negative and means ’in between’. In other words, it would have been a time when nothing happened.
Published: På Plats i Väster, ”A brighter and more dynamic image of the Middle Ages”, No 2 – 2010.
The name ’Middle Ages’ is related to the idea of the Renaissance (= rebirth) as a rediscovery of the ancient world.
─ ”This idea was held from the 16th century onwards,” says Thomas Lindkvist, Professor of History at the University of Gothenburg.
In the 15th century, people in Western Europe managed to produce art that lived up to the ancient ideals of art. This is one of the reasons why we started talking about the Middle Ages and the Renaissance. It also has to do with the gradual disappearance of ancient culture after the fall of the Roman Empire and the beginning of the Age of Migrations.
There are many reasons why this period has been considered a period of political and cultural decline. However, these reasons have to do with cultural ideals that resurface in Italy in the 15th century. The proper word now for the period from The late middle Ages up until the Industrialization is ”The Early Modern period”.
In Italy in the 15th century, artists were able to re-master ancient form elements such as perspective and portraiture.
Difficult to generalize over a long period
What we call the Middle Ages is a European phenomenon from 500-1500. It is difficult to generalize over such a long period of time. There were of course developments in a number of different areas.
Before the 15th century, there was a lot of conflict and feuding between great men. However, the wars were quite limited in scope.
There were armies of knights and horsemen clashing in the summer.
In the 15th century, infantry (foot soldiers) and archers enter the scene.
Wars in the Early Modern Era became more costly and affected the common people more.
The medieval economy was in a period of rapid expansion from around 1000 onwards for several centuries.
There was a lot of new cultivation. There was an increase in population. Cities grew again. The city system partially ceased after the fall of West Rome. Cities are now being resurrected from the year 1000. Trade increases from that period.
The emergence of states
States and kingdoms also emerged from 1000 onwards. Society became administratively more orderly. However, the development of a more efficient state power did not make the peasants better off in the 16th century. The state was in the Eraly Modern Era able to control the commoners more efficiently.
Towards the end of the Middle Ages, kings and other political powers increasingly had to call assemblies of all classes, not just the nobility and clergy. This was necessary to enforce extra taxes.
Sometimes these assemblies met quite regularly.
However, the summoned assemblies were not permanent institutions but only temporarily convened.
Nor were they parliaments in the modern sense. They existed more to listen to decisions rather than to make them themselves.
In the 16th century, many of the medieval holidays disappeared
In the Middle Ages, there were many non-working holidays and church holidays. These largely disappeared in the 16th century in northern Europe with the Reformation and in Catholic Europe with the Counter-Reformation.
Starting in the 12th century, there was a strong expansion of the written culture. Gradually, medieval people began writing in more and more communications and agreements throughout society. Literacy was becoming slightly more widespread, but was still quite limited.
Written knowledge is then reproduced to a greater extent outside the Church. This is also when the first universities emerge.
Medieval people wrote down the laws. There was a more systematic study of Roman law and ancient philosophy, albeit on the Church’s terms.
Warm climate led to better harvests
From the end of the 7th century, a warmer period began in Europe and lasted until the early 14th century.
Harvests became better. A larger population could be supported. Forests and previously uninhabited areas were cultivated.
Agricultural technology also evolved. There were better tools and more iron ones.
The plow is now becoming a more common tool than the old ard. The plow did allow for deeper plowing and greater grain production.
The three-shift system was introduced in agriculture, with the land lying fallow only every three years.
─ Water-powered mills are introduced.
Mills was beginning to be used for more purposes, including iron production.
The expansion of agriculture begins to decline with the deterioration of the climate in the early 14th century. Then around 1350 came the Black Death.
Then the population declined and there was a partial economic crisis.
Gradually, medieval societies recovered in the 15th century.
The Middle Ages were a long period with many different economic cycles. Politics, economy and technology developed so much that it was a dynamic period.
To call the Middle Ages a dark middle period when nothing happened is very misleading.
Text and photo: Oskar Brandt