Vampyrer är på modet sedan lång tid tillbaka. Från ett blodtörstigt rovdjur har han även utvecklats till att fundera över etik och moral. Men ofta handlar vår fascination inför vampyrskildringarna om hur vampyren, denne mörkrets furste, förför kyska, goda och unga kvinnor.
Publicerad i : På Plats i Väster, ”Konflikten mellan ljus och mörker”, Nr 11 – 2011
– Jag har alltid varit fascinerad av det övernaturliga, det vi inte vet så mycket om, säger Lisa J. Isaksson, såväl expert på vampyrer som litteraturvetare och översättare. Intresset för vampyrer började med att jag läste Anne Rices vampyrkrönikor någon gång på 80-talet.
En vampyrs bekännelse (1994) var en filmatisering av Anne Rices första vampyrroman. Den blev oerhört populär. Här hade vampyrerna utvecklats från det blodtörstiga odjuret i stumfilmen Nosferatu (1922). Rices vampyrer grubblade över godhet och ondska och vilken rätt de hade att dricka människors blod som de behövde för att leva.
– Rices böcker har kommit att betyda mycket för genren som vi ser den idag.
Dagens vampyr ofta feminiserad high school-elev
Stephenie Meyers skapade en betydligt mer romantisk berättelse om feminiserade vampyrer med sin Twilight-saga i amerikansk high school-miljö.
– Twilight får väl säga ha orsakat den vampyrfeber som på sätt och vis finns idag.
Vampyrer har funnits i nästan alla kulturer genom tiderna och är en jungiansk arketyp, det vill säga en del av vårt kollektiva undermedvetna.
– I populärkulturen dök den först upp på 1700-talet i billiga följetonger, så kallade ”penny dreadfuls”.
Så har det fortsatt med en stor folklig men aldrig finkulturell popularitet för vampyren.
– Jag gillar att ta del av skildringar av vampyrer av olika anledningar. Författarnas idéer om hur vampyren först skapades, eller uppstod, är spännande. Sedan är jag dessutom intresserad av hur författaren väcker betraktarens känslor för vampyren.
Klassisk vampyr brann i solsken
Vampyrerna har olika egenskaper i olika författares verk. Flera av de klassiska vampyrerna brann upp i solsken, eller var som döda, dagtid, medan Stephenie Meyers vampyrer bara glittrar i solsken.
Dagens vampyrvurm bygger på att vampyrberättelserna har mer av känslor och inre dialog.
– Det är mycket starka tonårskänslor i Twilight-sagan.
Sedan förekommer olika varianter av en viktoriansk syn på sexualitet.
– Det finns allt från det ohotade, rena sexet i Twilight till det tämligen brutala i True Blood.
Den förföriske vampyren lockar
När folk berättar för Lisa om varför de gillar vampyrskildringar, så är det ofta för vampyrens förförelsekraft och sexighet.
Folk låter sig i fantasin leva ut vad de inte kan i vanliga fall.
Väldigt många av dagens vampyrserier utspelar sig i en amerikansk high school-miljö och berör en miljö vi européer exotiserar och amerikaner kan identifiera sig med. Det är en miljö med mycket romantik och etiska och existentiella funderingar som är populär inte bara i vampyrgenren.
Religiös symbolik
Sedan finns det ibland religiösa undertoner.
– Meyers vampyrer rör sig i en judisk-kristen tradition med funderingar om de har en själ. I House of Night finns mer hednisk-wiccaaktiga anspelningar.
I äldre vampyrskildringar var vampyren en kvarleva av äldre tiders vidskepelse som ställdes mot den moderna människans seder och civilisation.
Idag mänsklig men inte ofarlig
– Vampyren idag är inte ofarlig, men har mer av mänskliga drag.
Vampyrskildringarna är märkta av när de skapades.
– Vampyrberättelserna tilltalade människor på 1800-talet med sexuella anspelningar på utbyte av kroppsvätskor och penetration men utan riktigt sex.
Psykologiskt tilltalande och skrämmande verkar det vara att det kan finnas varelser mitt ibland oss som ser ut som vi men inte är som vi.
Text och foto: Oskar Brandt
Bildtext:
Vampyrexperten Lisa J. Isaksson har alltid varit fascinerad av det övernaturliga. Många lockas av vampyrens förförelsekraft.