Det är kallt och slaskigt när jag beger mig till Konstmuseet. Inne i Pernilla Deurells lilla arbetsrum som hon delar med andra museipedagoger är det ombonat och fullt av omtänksamhet mellan kollegorna. Pernilla Deurell är vikarierande intendent för pedagogiken på Konstmuseet. När jag frågar henne vad konst är, så funderar hon en stund.
Publicerad: På Plats i Väster, ”Plats för fantasi, samhällskritik och olika åsikter ”, Nr 1 – 2011
— Det kan vara mycket och ingenting, svarar Pernilla Deurell. Det beror på vem du är vad konst är.
Om någon gjort en vas och kallar den för konst, är det konst då? Om något står utställt som konst på ett museum, är det konst för det?
— För mig handlar konst mycket om olika sorters upplevelser som man kanske inte möter på andra ställen än i det som kallas konst. Dessa upplevelser kan du dock också hitta i t.ex. musiken eller naturen. För andra är det viktigt att konst är något målat, en skulptur eller något vackert. Det är en stor diskussion med många delar och upp till var och en.
Samtidigt finns det ett konstetablissemang som har en hel del att säga till om vad som är konst eller inte.
Konst väcker tankar och känslor
Konst är inte något du behöver förstå.
— Bra konst väcker en känsla eller tankar kring det du upplever.
Bäst upplevelse av ett konstverk får man om man tar sig tid att titta på vad man ser utan att genast behöva begripa synen.
— Vad är det här? Hur ser det ut? Vad tänker eller känner jag när jag ser det? Varför reagerar jag så?
Efter att t.ex. ha ställt de här frågorna kan man stanna kvar vid konstverket för vidare reflektion eller gå vidare.
Konstteorier kan fördjupa upplevelsen
Vill man ytterligare fördjupa sin tolkning, så kan man läsa olika teorier som någon feministisk modell.
— Men då är tolkandet inte längre öppet.
En sann konstuppskattare kan vara vem som helst som är hungrig på allt inom konst, läser böcker och går på många utställningar eller bara den som blir berörd av konst.
Sedan slutet av 1800-talet har konstnärerna verkat för att konsten skall nå folket och bli en del av dess vardag. Ibland kan det uppstå gränsland och samarbeten mellan konst och verksamheter som reklam.
— Många konstnärer inspireras av vardagen eller aktuella händelser.
Visar upp bortglömda perspektiv
Konsten är viktig därför att den visar saker som inte syns på andra håll.
— Den kan ifrågasätta det vi tar för givet. Den kan vara en plats för begrundan. Den ger fantasin spelrum. Den visar att man kan göra som man själv vill på många sätt. Den kan vara en välbehövlig kontrast till vårt samhälle som bygger mycket på mätbarhet, effektivitet, konsumtion och vetenskapliga bevis.
Konst är ofta konstig för den är ett utlopp för konstnärens fantasi och idévärld. Konstnären vill nämligen ofta visa ett perspektiv på verkligheten som är annorlunda det man annars möter.
— Det kan verka konstigt när man upplever något man inte är van vid. Det är det som är så bra med konst.
Olika trender genom historien
Det har alltid funnits trender inom konstvärlden. På medeltiden i Västeuropa var religiösa motiv vanligast. På 1700-talet porträtt. Under 1800-talet blev det vanligare med vardagsmotiv av t.ex. folk i arbete eller lek på gården eller i bygdedräkt. Det var även inne med dramatiska landskapsvyer och historiska hjältar.
— Under 1900-talet blir det mer spretigt. Konstnärerna vill jobba ännu mera fritt. På 1970-talet blev politik ett vanligt tema. Även idag förekommer mycket samhällskritik och -funderingar i konsten. Men konsten är också ett utrymme för konstnärens fantasi och humor.
Den som vill börja ta del av konstvärlden har Pernilla Deurell några råd till.
— Försök vara öppen och förutsättningslös i mötet med konsten! Kritisera inte dig själv om du inte förstår. Du får tycka att konst är dålig. Allt är okej.
Text och foto: Oskar Brandt
Bildtext:
Pernilla Deurell, intendent på Konstmuseet, reflekterar kring konst och tycker att alla perspektiv är okej.